Resan med hyrd husbil till Öland gav mersmak men det fanns inte på kartan att vi skulle bli husbilsägare inom bara några veckor. Tanken var väl mer att vi kanske när vi blev pensionärer båda två skulle skaffa oss en husbil och luffa runt i Europa. Nu hände det........
Vår tidigare granne i Floda hade bestämt sig för att sälja sin husbil pga hälsoskäl och vi blev erbjudna denna fantastiska husbil, en Adria Polaris SL 2010 som gått 2400 mil. Vi kunde inte motstå, det var guldläge och den 13/6 2016 skrevs ett köpekontrakt och bilen blev vår. Härlig frihetskänsla uppstod.
Vi gjorde en grundlig rengöring invändigt och började så smått utrusta husbilen med prylar man kan behöva ha för att klara ett liv i ständig rörelse. Fantastiskt kul.
Följ med på våra resor genom denna blogg.
söndag 3 juli 2016
tisdag 24 maj 2016
Lerums kommun
I början av augusti gick flyttlasset från Hammarö till Drängseredsvägen 22, Floda där vår bostad skulle komma att vara de närmast följande 16 åren. Den 8:e augusti började min tjänst som Räddningschef i Lerum, mitt första jobb som förvaltningschef. Det var en intressant utmaning i en nybildad organisation med heltidsanställd personal. Positiv stämning och engagemanget var stort på denna brandstation som även inrymde en privatdriven ambulansverksamhet med en dygnsbemannad ambulans. Räddningsstyrkan bestod av 1 befäl och fyra brandmän som leddes av en Räddningschef i beredskap. Det fanns även en deltidsstyrka på stationen och ytterligare en deltidsstyrka en mil bort, i Gråbo.
Organisationen var ny och i behov av struktur och rutiner men i övrigt var det förbättrad och utökad samverkan med Lerums kommun och närliggande räddningstjänster som var uppdraget. Delaktigheten vid den stora branden på Autoliv i Vårgårda blev den första stora utmaningen i regionen där det tydligt framgick vilken betydelse samverkan har eftersom de flesta kårer är dimensionerade för att klara en enklare trafikolycka eller en lägenhetsbrand.
Mitt engagemang för den enskilde brandmannen och dennes utveckling på jobbet fortsatte och där blev det centralt med utveckling av personliga ansvarsområden och deltagande i utåtriktat förebyggande arbete.
Behovet av ett centralförbund och ett övningsområde var stort och vi lyckades till slut få till en tillbyggnad av förråd på brandstationen och ett markområde i Stenkullen där gymnasieskolans bygg- och anläggningslinje bistod med professionell kunskap och arbetskraft. Det blev riktigt bra om jag får säga det själv.
Vi hade en fantastisk tid i Floda och återigen blev missionsförsamlingen på orten vår inkörsport till en mängd vänner och bekanta och ett rikt liv med många upplevelser trevliga händelser.
Hösten 2001 blev tjänsten som räddningschef i Alingsås utlyst och jag sökte tjänsten och fick den. Eftersom det var min tidigare arbetsplats och det fortfarande arbetade många av mina gamla arbetskamrater där så var jag noga med att kontrollera med de fackliga företrädarna hur de såg på att jag kommer tillbaka som chef. De stöttade detta och då blev mitt beslut enkelt. Den 1 januari 2001 tillträdde jag som Räddningschef i Alingsås.
Organisationen var ny och i behov av struktur och rutiner men i övrigt var det förbättrad och utökad samverkan med Lerums kommun och närliggande räddningstjänster som var uppdraget. Delaktigheten vid den stora branden på Autoliv i Vårgårda blev den första stora utmaningen i regionen där det tydligt framgick vilken betydelse samverkan har eftersom de flesta kårer är dimensionerade för att klara en enklare trafikolycka eller en lägenhetsbrand.
Mitt engagemang för den enskilde brandmannen och dennes utveckling på jobbet fortsatte och där blev det centralt med utveckling av personliga ansvarsområden och deltagande i utåtriktat förebyggande arbete.
Behovet av ett centralförbund och ett övningsområde var stort och vi lyckades till slut få till en tillbyggnad av förråd på brandstationen och ett markområde i Stenkullen där gymnasieskolans bygg- och anläggningslinje bistod med professionell kunskap och arbetskraft. Det blev riktigt bra om jag får säga det själv.
Vi hade en fantastisk tid i Floda och återigen blev missionsförsamlingen på orten vår inkörsport till en mängd vänner och bekanta och ett rikt liv med många upplevelser trevliga händelser.
Hösten 2001 blev tjänsten som räddningschef i Alingsås utlyst och jag sökte tjänsten och fick den. Eftersom det var min tidigare arbetsplats och det fortfarande arbetade många av mina gamla arbetskamrater där så var jag noga med att kontrollera med de fackliga företrädarna hur de såg på att jag kommer tillbaka som chef. De stöttade detta och då blev mitt beslut enkelt. Den 1 januari 2001 tillträdde jag som Räddningschef i Alingsås.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
