Brandingenjör

Brandingenjörsutbildningen slutfördes i februari 1989 och avslutades med en studieresa 3 veckor till USA. Vi flög till New York och mellanlandade där innan vi flög vidare till San Francisco där vi tillbringade ett par dagar och besökte bl.a FEMA, USA's motsvarighet till Statens Räddningsverk. Med buss åkte vi söderöver på Highway nr 1 och på väg mot Los Angeles besökte vi bl.a Hearst Castle, danskstaden Solvang och Sanat Barbara. Några dagar i Los Angeles och San Diego med besök på Universal studios, See World och USA's sydligaste flottbas, hela tiden med studiebesök med inriktning brandstationer, utbildningsanläggningar och övningsområden. Jag tillbringade tillsammans med Ingvar S ett dygn på Station nr 8 i LA. Mycket intressant. En dagstur över till Tijuana i Mexico gav hemlängtan och misären var så påtaglig att man kände glädje över att inte behöva växa upp i den miljön. Nästa stopp var Texas, Houston och Galveston där vi besökte Off-shore anläggningen och blev bjudna på en hejdundrande skaldjurskväll som aldrig verkade ta slut, men det gjorde den. Fantastisk gästvänlighet och generositet överallt. Flyget gick vidare till Miami och till Orlando och därefter tillbaka till New York där vi tillbringade de sista två dagarna. Tre fantastiska veckor med intressant innehåll men nu var längtan till Eva och barnen enorm. Det som var skönt var att konstatera att nu var två års studier över och livet kunde återgå till det normala. Frågan var nu, ska jag återgå till mitt jobb som brandman? Självklar inte, men nu då........?

Jag jobbade ett par månader i Alingsås och sökte samtidigt ett jobb som Avdelningschef för räddningstjänstavdelningen i Karlstad. Karlstad hade varit uppe på skolan och marknadsfört sig och Eva och jag tog en tur med bil upp till Värmland och träffade företrädare för Karlstads räddningstjänst och blev mycket väl emottagna. Vi tyckte Karlstad verkade vara en fin plats att bo och arbeta på och Eva skulle inte ha några problem att få jobb på lasarettet.

Vi hittade ett hus på Hammarö och jag fick jobbet, så i början på april 1989 gick flyttlasset till Lindersvägen på Hammarö och det var början på något nytt som skulle vara i drygt 5 år.